5. Kablar och grupper

Kabelvägar (installationsrör och kablar)

Med verktyget Kabelväg (C) ritar du kablarnas väg. Det finns fyra förinställningar:

• Genom att klicka på en apparat knyts kabelvägen till apparaten (änden ligger på apparatens plats, och mängdförteckningen lägger anslutningsreserven till den). Intill en vägg lägger programmet den på den lediga remsan vid väggytan.
• Två ändpunkter räcker: om du efter det första klicket direkt klickar på en apparat planerar programmet sträckningen: den går på den lediga remsan längs väggen, vänder i rät vinkel i hörnen och går in i grannrummet genom dörren (genom väggen bara om omvägen via dörren är mycket längre). En takarmatur ansluts vinkelrätt mot väggen, mellan två lampor är linjen rak. Under ritningen visar förhandsvisningen redan den planerade sträckningen. Om du sätter ut mellanpunkter ritar du för hand. Om kabeln (i slits eller utanpåliggande) skulle gå förbi ett fönster hamnar dess höjd över fönstrets överkant (+10 cm), om det under taket fortfarande återstår minst 10 cm; höjden kan skrivas över i egenskaperna.
• Shift = rät vinkel. Enter, dubbelklick eller klick på en apparat avslutar; Backspace går tillbaka en punkt, Esc förkastar.
• När kabelvägen är markerad kan dess brytpunkter dras; dubbelklick på en sträcka skapar en ny brytpunkt.
• Planera om sträckningen (i kabelvägens egenskaper; för flera markerade kabelvägar ”Planera om kabelvägar”): den befintliga, till apparater knutna kabelvägen dras om längs väggen; Ctrl+Z återställer i ett steg. Den automatiska sträckningen planeras om av sig själv när apparaten flyttas eller vrids; om du ändrar en brytpunkt för hand förblir den därifrån manuell (bara änden följer apparaten).

Egenskaper: sort och system, typ (för installationsrör t.ex. MŰ-III, KPE, Symalen, hårt PVC; för kabel t.ex. NYM-J, NYY-J, H07V-U, H05VV-F, UTP Cat6, J-Y(St)Y, RG6), antal ledare, area, diameter, förläggningssätt (i slits, utanpåliggande, ovanför undertak, i golv), höjd och grupperna (flera kan anges). Antal ledare och area ärvs också från gruppens text ”Kabel”; det syns på fältens svaga förifyllning.

Förläggningssättet och höjden påverkar också längden: mängdförteckningen räknar kabelvägens rumsliga längd, och slitsningen (spåret) kan vara en egen post.

Kabelmärkning

På kablarna ritar programmet märkningen enligt standard: snedstreck med antalet ledare (över 3 ledare ett streck och antalet), bredvid dem en text med typ och area. Märkningen är automatisk; den kan stängas av med lagret Kabelmärkning. Den syns också i väggvyn.

Grupper

Panelen Grupper (till höger, när inget är markerat) är listan över grupperna. En grupps fält:

• Beteckning (t.ex. F1), Sort (t.ex. belysning, vägguttag) och Benämning;
• 1 eller 3 faser;
• Skydd (t.ex. B16) och Kabel (t.ex. NYM-J 3×1,5);
• Central: bland centralerna på våningen den som gruppen utgår från;
• Färg på ritningen: som standard automatisk;
• för dimensioneringen valfritt: effekt, cos φ, samtidighet och längd (se kapitlet Centraler, enlinjeschema och dimensionering).

Apparaterna kopplar du till gruppen i apparatens egenskaper, kabelvägarna i kabelvägens egenskaper (flera grupper är möjliga). Omkopplaren Färgläggning av grupper i övre fältet målar apparater och kabelvägar i sin grupps färg: då syns direkt vad som blivit utan grupp.

Automatisk fördelning: knappen Automatisk fördelning… i panelen Grupper föreslår grupper för apparater som saknar grupp, med förhandsvisning. Reglerna är praktiska förslag, inte standard: uttag och belysning får egna grupper för varje rum (ett större rum delas upp på flera grupper); en uttagsgrupp har högst 10 uttagsplatser (ett dubbelt uttag är två), en belysningsgrupp högst 12 ljuskällor, strömbrytaren hamnar på gruppen för närmaste lampa, stora förbrukare (t.ex. spishäll, varmvattenberedare, luftkonditionering, laddare) och vägguttagen i våtutrymmen får en egen grupp. Svagströmsapparater (data, TV, kamera, ringklocka…) får en svagströmsgrupp per signaltyp (G1, G2…): de är inte knutna till någon central och deras kabelvägar ritas för hand; detektorerna utelämnas. Skydd och kabel är utgångsvärden, dimensioneringen och kontrollen måste ses över av en elprojektör. I fönstret kan centralen väljas (de nya grupperna knyts till den), och med kryssrutan Planera kabelvägar planerar programmet också kablarna från centralen till apparaterna för varje grupp. Om våningen ännu inte har någon central på ritningen föreslår fönstret att placera ut en; om den valda centralen ännu inte har antal faser och huvudbrytare frågar det efter inkommande ström och antal faser, och väljer utifrån det den minsta lämpliga huvudbrytaren ur katalogen. Allt är ett ångra-steg (Ctrl+Z); vid ny körning behandlas bara apparater som saknar grupp.

Monteringssätt, gemensamt installationsrör och kopplingsdosa

Fönstret Automatisk fördelning ställer in två saker för de planerade kabelvägarna. Båda är förslag: sifferuppgifterna är vägledande, kontrollera dem efter platsen och monteringspraxis.

• Monteringssätt: Direkt i slits (utan rör, kabeln läggs direkt i slitsen) eller I skyddsrör (i slitsen) (skyddsröret går också i slitsen). Standardvärdet kommer från projektets Fler inställningar; för kabelvägar som börjar i ett rum kan det åsidosättas i rummets egenskaper (Monteringssätt (automatisk kabeldragning); Projektets standard = ingen åsidosättning).
• Föreslå kopplingsdosor: vid förgreningar sätts en kopplingsdosa på ritningen och kabelvägen delas i dosan; på samma sätt utgår även en grupp (även en uttagsgrupp) från en dosa när den kommer in från ett annat rum i ett rum där den har minst två apparater. Finns ingen förgrening i planen visar fönstret att dosa inte behövs. Du kan välja om kabeln inom rummet ska gå vidare från uttag till uttag utan dosa (Vidarekoppling mellan vägguttag i apparatdosan) och om en dragdosa ska sättas på långa sträckor eller sträckor med många böjar i rör (avstånds- och böjgränsen är ett startvärde och vägledande).
• Vid I skyddsrör (i slitsen) skapar programmet även skyddsröret: ett per kabel, längs kabelns väg, i slitsen, med en diameter som föreslås utifrån kabelns data. Där flera kablar går tillsammans föreslås ett gemensamt rör (nedan) – för dem skapas inget enskilt rör förrän du godkänner det gemensamma; om du avvisar det kan du komplettera med knappen Lägg kabel i installationsrör (nedan).

Installationsrör för en kabel: i egenskaperna för en kabel monterad i rör skapar knappen Lägg kabel i installationsrör en rördragning längs kabelns väg (standarddiameter: 20 mm) och lägger kabeln i den. Kabeln visar därefter Går i rör (…); kablarna i röret följer rörets flyttning och omplanering. Mängdberäkningen räknar röret med sin egen längd och kabeln i det med sin egen.

Gemensamt installationsrör: starkströmskablar som går tillsammans längs samma vägg med samma monteringssätt kan samlas i ett rör: med knappen Gemensamt installationsrör… i panelen Grupper (från förslagslistan), eller för flera markerade kablar med knappen I ett installationsrör. Förhandsgranskningen visar föreslagen rördiameter, fyllnaden (i procent), grupperingsfaktorn för grupperna som går tillsammans och vilken kabels tvärsnitt som kan öka på grund av detta. Kablarnas ytterdiameter och rörens innerdiameter är ungefärliga och fyllnadsgränsen är ett föreslaget värde: rördiametern kan ändras fritt på ritningen, kontrollera den mot tillverkarens uppgifter.

De tre nya reglerna i Kontroll (kan slås på och av i kontrollinställningarna, allvarlighetsgraden kan justeras):

• Förgrening utan kopplingsdosa: tre eller fler kabelvägsändar i samma grupp möts i en punkt utan dosa;
• Installationsrör saknas: för en kabel monterad i installationsrör är inget rör tilldelat (ett klick på träffen markerar kabeln, och knappen Lägg kabel i installationsrör löser det);
• Installationsrör för litet: rörets diameter är mindre än förslaget beräknat för kablarna i det. Vid okänt antal ledare eller okänt tvärsnitt blir det ingen träff.

I lösningsfönstret för träffen lägger knappen Rätta (text: Placera en kopplingsdosa, Skapa installationsröret eller Ställ in diametern på N mm) in rättningen i ritningen som en osparad ändring: du kan granska den, ångra den och sedan spara.

Apparatmärkning och korsreferens

• Omkopplaren Märkning visar den automatiska märkningen intill apparaterna (t.ex. F3/2: apparat 2 i grupp F3; utan grupp D7). Märkningen räknas ur den sparade ritningen; för en osparad apparat syns ”?”.
• Knappen Lås märkningen (efter bekräftelse) skriver in märkningen i texten på apparater med tom text; kan ångras. Endast i sparat tillstånd.
• I apparatens egenskaper visar blocket Referens märkningen, gruppen, skyddet och jordfelsbrytaren, och var gruppen sitter i centralens skåp; därifrån kan du hoppa till rätt plats. I centralplaneraren ger listan Apparater på ritningen vägen tillbaka.
• Märkningarna kan också visas på den utskrivna planritningen (kryssrutan Apparatmärkning).